Leverantörsrisk är nu en styrelsefråga
Svenska inköpschefer kan inte längre planera leverantörskedjan utifrån hur världen såg ut för tre år sedan.
Nya amerikanska tullar, geopolitisk oro och hårdare compliancekrav har gjort leverantörsrisk till något som diskuteras i styrelserummet, inte bara i inköpsavdelningen.
Den som väntar med att kartlägga sina sårbarheter riskerar att stå utan alternativ när nästa kris slår till.
Varför är leverantörsrisk plötsligt en styrelsefråga?
I flera år har leverantörskedjan varit en operativ fråga som sköttes av inköpsfunktionen på egen hand. Det har förändrats.
Enligt en sammanställning av leverantörskedjestatistik från Procurement Tactics, baserad på en undersökning från ElectroIQ, uppger 94 procent av företag att deras intäkter har påverkats negativt av störningar i leverantörskedjan.
När andelen är så hög blir det svårt att se leverantörsrisk som något annat än en fråga för hela ledningsgruppen, och styrelser vill idag ha svar på hur beroende bolaget är av enskilda leverantörer, länder och handelsrutter.
Hur påverkar USA:s tullar svenska leverantörskedjor just nu?
Det här är inte längre ett framtidsscenario. Enligt Business Sweden har flera tullar redan trätt i kraft: stål och aluminium belastas med 50 procent tull sedan den 4 juni 2025, och trävaror fick 10 procent tull medan möbler och köksskåp fick 25 till 30 procent från den 14 oktober 2025.
Samtidigt utreds nya tullar på robotik, industrimaskiner och medicinteknisk utrustning inför 2026, och ett hot om 100 procent tull på importerade läkemedel har lyfts fram från och med oktober.
För svenska tillverkande bolag med amerikanska leverantörer eller amerikansk export innebär det att kostnadsbilden kan förändras med kort varsel. Business Sweden rekommenderar att bolag löpande omvärderar sina leverantörskedjor och investeringar snarare än att vänta ut osäkerheten.
Vilka compliancekrav ökar risken för inköpsfunktionen?
EU:s regelverk för hållbarhet i leverantörskedjan, CSDDD, har under 2026 setts över genom det så kallade Omnibus I.
Efter revideringen gäller kraven på due diligence i leverantörskedjan för bolag med minst 5 000 anställda och en omsättning på minst 1,5 miljarder euro, enligt Normative.
Medlemsländerna ska ha infört reglerna i nationell lagstiftning senast den 26 juli 2026, medan själva efterlevnadskravet för företagen har flyttats fram till 2029.
Hur stort är synlighetsproblemet i leverantörskedjan?
De flesta bolag har god koll på sin förstahandsleverantör, men desto sämre på vilka underleverantörer den i sin tur använder.
Procurement Tactics sammanställning visar att endast 6 procent av bolag uppnår full synlighet i sin leverantörskedja, enligt GEODIS globala undersökning, och att 57 procent av inköpsprofessionella pekar ut bristande synlighet som sin största utmaning.
Det är i de djupare leden, bortom den egna förstahandsleverantören, som många av de faktiska riskerna faktiskt finns.
Hur påverkar kompetensbristen förmågan att hantera riskerna?
Riskhantering, scenarioplanering och leverantörsdiversifiering kräver en typ av strategisk kompetens som skiljer sig från traditionell operativ inköpskompetens.
Enligt en Gartner-rapport som Morgan McKinley refererar till ser 51 procent av supply chain-ledare AI-driven transformation som den viktigaste strategiska drivkraften fram till 2028, vilket i praktiken innebär att inköpsfunktionen behöver rekrytera för dataanalys, riskbedömning och strategisk planering snarare än enbart operativ inköpsvana.
Det är precis den kompetensen som är svårast att hitta, och svårast att behålla, när efterfrågan är som störst.
Hur går man från brandkårsutryckning till systematik?
Många inköpsorganisationer hanterar fortfarande leverantörsrisk reaktivt: man agerar när något redan har hänt.
Steget till systematisk riskhantering handlar inte om att förutspå varje enskild kris, utan om att bygga en struktur som gör att bolaget står redo oavsett vilken kris som kommer härnäst.
Det innebär att kartlägga beroenden innan de blir akuta, bygga upp relationer med alternativa leverantörer i förväg, och se till att organisationen har rätt kompetens på plats för att fatta snabba beslut när läget kräver det.
Checklista: sju åtgärder att starta med redan imorgon
- Kartlägg vilka komponenter och kategorier som idag är beroende av en enda leverantör.
- Identifiera minst en alternativ leverantör (second source) för era mest kritiska inköp.
- Gå igenom exponeringen mot tullbelagda marknader, inte bara var leverantören sitter utan var råvaror och delkomponenter kommer ifrån.
- Be era förstahandsleverantörer om insyn i sina egna underleverantörer.
- Bygg en enkel scenarioplan för minst två realistiska störningar under det kommande året.
- Se över vilken kompetens som faktiskt finns i teamet för strategisk riskhantering, jämfört med vad som behövs.
- Sätt en rutin för hur ofta leverantörsriskerna faktiskt följs upp, inte bara vid kris.
Hur påverkar detta kompetensbehovet i inköpsfunktionen?
Riskhantering av det här slaget är inte ett projekt som löses en gång. Det kräver en organisation med rätt kompetens på plats löpande, från kategoristyrning till scenarioplanering.
Det är precis den typen av profiler vi på Gazella Supply Chain är specialister på att hitta.
Vi har ett proaktivt nätverk av kartlagda kandidater inom supply chain och inköp, vilket gör att ni kan bemanna för risk innan krisen är ett faktum, inte efter.
Vanliga frågor om leverantörsrisk och tullkris
- Vad är singelsourcing och varför är det en risk? Singelsourcing innebär att en kritisk komponent eller kategori köps in från endast en leverantör. Risken är att varje störning hos den leverantören, oavsett orsak, slår direkt mot er egen produktion utan att ni har ett alternativ att falla tillbaka på.
- Hur påverkar USA:s tullar svenska tillverkande bolag? Flera tullar är redan i kraft, bland annat 50 procent på stål och aluminium sedan juni 2025 och upp till 30 procent på möbler sedan oktober 2025. Fler sektorer, som robotik och medicinteknik, utreds för 2026. Effekten märks ofta först några steg ner i leverantörskedjan.
- Måste vårt bolag följa CSDDD? Direktivet gäller direkt för bolag med minst 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning. Medlemsländerna ska ha infört reglerna i nationell lagstiftning senast den 26 juli 2026.
- Räcker det att ha en second source för att minska risken? En alternativ leverantör är en bra start, men den behöver också vara verifierad och redo att skala upp snabbt. En second source som aldrig testats i praktiken ger falsk trygghet.
- Vilken kompetens behövs för att jobba proaktivt med leverantörsrisk? Det krävs en kombination av operativ inköpserfarenhet och strategisk förmåga, ofta i kombination med förståelse för dataanalys och scenarioplanering. Det är en profil som skiljer sig från traditionell kategoristyrning och som är svår att rekrytera brett.
Vill ni stresstesta er egen leverantörskedja?
Att bygga en riskresilient leverantörskedja börjar med rätt kompetens i teamet.
Hör av er till Gazella Supply Chain för ett samtal om hur er organisation ligger till.
Boka en plats på vårt kommande event om leverantörsrisk och tullkris när länk och datum är klara.
Källor
Business Sweden, "From robotics to timber: new US tariff risks for Swedish firms" (2026).
Procurement Tactics, "Supply Chain Statistics - 70 Key Figures of 2026" med statistik ursprungligen från ElectroIQ och GEODIS.
Normative, "CSDDD Explained (2026): EU Due Diligence Requirements".
Morgan McKinley, "Must-Have Supply Chain & Procurement Skills in 2026" med statistik ursprungligen från Gartner.
