Hållbarhetsbyråkratin har bytt adress
Hållbarhetsbyråkratin har inte försvunnit, den har bytt adress.
Medan EU:s Omnibus-reform har skalat ner CSRD-rapporteringen till en bråkdel av de bolag som ursprungligen omfattades, träder CBAM samtidigt in i sin definitiva fas och ställer skarpare krav på verifierad utsläppsdata längre ner i leverantörskedjan.
För inköpsfunktionen betyder det att pappersarbetet minskar på ett håll och ökar på ett annat, och det är sällan samma person som har koll på båda.
Vad hände med CSRD efter Omnibus-reformen?
EU beslutade i december 2025 att förenkla hållbarhetsrapporteringen kraftigt genom det så kallade Omnibus-paketet.
Enligt Aktuell Hållbarhet är effekten dramatisk: endast omkring 10 procent av de bolag som ursprungligen omfattades av CSRD måste nu faktiskt följa regelverket, vilket i praktiken innebär cirka 320 svenska organisationer i stället för de ursprungligen väntade tusentals.
Kvar är i huvudsak stora företag, och tröskelvärdena har höjts rejält jämfört med det ursprungliga direktivet.
För många inköpschefer har det här sett ut som att hela hållbarhetsagendan lättat. Det stämmer bara på rapporteringssidan.
Vad är CBAM, och varför berör det inköp mer än ekonomiavdelningen?
CBAM, EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, gick in i sin definitiva fas den 1 januari 2026, enligt Coolset.
Till skillnad från CSRD, som handlar om att rapportera hållbarhetsdata i en årsredovisning, handlar CBAM om att faktiskt betala för koldioxidinnehållet i importerade varor, och det kräver verifierad emissionsdata direkt från leverantörer.
Det är inte en rapport ekonomiavdelningen kan sammanställa i efterhand. Det är en uppgift som måste finnas inbyggd i hur inköp väljer och följer upp leverantörer.
Vilka varor och sektorer omfattas av CBAM?
Mekanismen omfattar sex sektorer: cement, järn och stål, aluminium, gödningsmedel, el och vätgas, enligt CBAM Guide.
Chemicals och polymerer diskuteras för att läggas till så tidigt som 2027-2028, enligt Coolset.
Redan i dag gäller det alltså rakt av för svenska tillverkningsbolag som importerar stål, aluminium eller komponenter med de här materialen som insatsvara, oavsett om bolaget självt uppfattar sig som en "hållbarhetsaktör" eller inte.
Vilka datum måste inköpsfunktionen ha koll på under 2026?
Två gränser styr vem som berörs och när.
50 ton per år är gränsvärdet för att omfattas av CBAM. Importerar ni mindre CBAM-relaterat gods än så per år är ni helt undantagna, inklusive rapportering och certifikatköp.
30 september 2027 är deadline för den första årliga deklarationen, som avser import under 2026, enligt Coolset.
Mellan de här två datumen ligger det praktiska arbetet: att veta exakt vilka leverantörer, varor och volymer som räknas in, och att börja samla in verifierad emissionsdata redan nu snarare än att vänta till deklarationen närmar sig.
Hur skiljer sig det här från CSDDD, som redan är känt?
CSDDD, EU:s direktiv om due diligence i leverantörskedjan, är ett annat regelverk med en annan tidslinje: medlemsländerna ska ha det på plats i nationell lagstiftning senast 26 juli 2028, och företagens efterlevnadskrav gäller från 26 juli 2029.
Det är alltså inte akut på samma sätt som CBAM.
Poängen är att inköpsfunktionen nu navigerar tre regelverk med olika mottagare, olika deadlines och olika krav på leverantörsdata, samtidigt som det ser ut som att "hållbarhetskraven minskar" i stort.
Vad bör inköpsfunktionen göra rent praktiskt just nu?
- Kartlägg vilka av era leverantörer och inköpta varor som faller inom CBAM:s sex sektorer, inte bara vad ni själva tillverkar.
- Räkna på era årliga importvolymer inom de sektorerna mot 50-tonsgränsen, per leverantör och totalt.
- Be leverantörer om verifierad utsläppsdata redan nu, innan deklarationsdeadline 2027 gör det till en tidspressad övning.
- Bygg en enkel intern översikt över vilket regelverk som gäller vem, CBAM, CSRD eller CSDDD, så att inköp och hållbarhetsfunktion inte dubbelarbetar eller missar varandras deadlines.
- Se över om teamet har kompetensen att både förstå regelverken och omsätta dem i leverantörsdialog. Det är sällan samma person som kan bägge delarna i dag.
Vad betyder det här för kompetensbehovet i inköp?
Det är den sista punkten som är svårast att lösa internt.
Regelverksförståelse och leverantörsförhandling är olika färdigheter, men de möts numera i samma roll.
Vi på Gazella Supply Chain ser redan att bolag efterfrågar profiler som kan navigera både compliance-kraven och den operativa leverantörsrelationen, inte bara en av delarna.
Det är precis den typen av specialister vårt nätverk är uppbyggt kring.
Vanliga frågor om CBAM och CSRD för inköp
- Måste vårt bolag följa CBAM om vi inte importerar direkt från länder utanför EU? CBAM gäller import av varor inom de sex omfattade sektorerna från länder utanför EU, oavsett om ni är slutanvändare eller mellanhand. Är era volymer under 50 ton per år är ni undantagna helt.
- Är CSRD borta nu efter Omnibus-reformen? Nej, men den omfattar betydligt färre bolag. Enligt Aktuell Hållbarhet är det nu omkring 320 svenska organisationer som fortsatt måste rapportera, jämfört med de tusentals som ursprungligen väntades omfattas.
- Vad är skillnaden mellan CBAM och CSDDD? CBAM handlar om koldioxidavgifter på importerade varor och är redan i kraft. CSDDD handlar om due diligence för mänskliga rättigheter och miljö i hela leverantörskedjan, med efterlevnad först från 2029.
- Vem inom bolaget bör äga CBAM-frågan, inköp eller hållbarhet? Datainsamlingen och leverantörsdialogen ligger praktiskt hos inköp, eftersom det är där leverantörsrelationerna finns. Rapporteringen och den övergripande efterlevnaden hanteras ofta av hållbarhetsfunktionen. Utan samordning mellan de två blir det lätt fel.
- Vad händer om vi missar deklarationsdeadline 2027? CBAM saknar tak för straffavgifter vid utebliven efterlevnad, med kostnader per ton överskjutande koldioxid. Det gör det till en ekonomisk risk, inte bara en administrativ sådan, att vänta för länge med datainsamlingen.
Vill ni stärka kompetensen inför CBAM och de kommande regelverken?
Att navigera CBAM, CSRD och CSDDD samtidigt kräver en inköpsfunktion som kan både regelverk och leverantörsrelationer.
Hör av er till Gazella Supply Chain för ett samtal om hur er organisation ligger till kompetensmässigt.
Källor
Coolset, "CBAM Timeline, Deadlines and Phases: What to Expect in 2026".
CBAM Guide, "CBAM Covered Sectors: Guide to All 6 Sectors, Products, and CN Codes".
Akin Gump, "EU Carbon Border Adjustment Mechanism: Financial Obligations Commence Amid Proposed Scope Expansion".
Aktuell Hållbarhet, "Unik lista: Svenska bolagen som måste följa CSRD".
Normative, "CSDDD Explained (2026): EU Due Diligence Requirements".
